Lillemor Boman Carlén 28 februari- 22 mars
Egentligen tycker jag det är svårt att beskriva vad jag målar eftersom måleri för mig
är som att skriva poesi eller “göra” musik. Det är något som ersätter det talade
språket, en drift och en intuition.
Som målare uttrycker jag mig med ett slags monokromatiskt måleri och färgen ger
plats för något underliggande dolt och på samma gång för ögat visuellt. Ofta blir det,
för mig, en berättelse som träder fram i formen.
Som allra bäst blir målningen ett fönster mot ett landskap av egen enskild karaktär,
som ljudet av en fågel eller ett varmt dallrande solsken på oskriven plats.
Ljuset väger fram ett tillstånd som av nåd och själva frågan om vad det är ger
målning akten dess berättigande.
De målningar jag håller på med nu, och som jag visar här på Galleri PS, med
vertikala parallella fält och linjer, är inte mönster utan sammanhållna bilder. Som
enskilda entiteter.
Jag skissar i akvarell innan oljemålning, ljuset i akvarellens materiella uttryck blir en
grund att utgå från. Akvarellens lätta och spontana uttryck vill jag sen föra över till
en oljemålning. Valet av oljefärg är främst kanske för att även oljefärgen är en
speciell form som både alstrar ljus samtidigt som den har en bevarande och
samlande materialitet. Den håller ihop bra.
